Sverige går i Nederländernas fotspår

Igår kväll stängdes vallokalerna i Nederländerna. Enligt den första vallokalsundersökningen har den regerande premiärministern Mark Rutte fått 31 mandat och därmed utropats till valets vinnare. Geert Wilders parti PVV fick 19 mandat, vilket är en ökning med fyra mandat. Ökningen för PVV blev inte så stor som förväntat – å andra sidan har de borgerliga partierna anpassat sin retorik och politik till PVV. För att förstå det nuvarande politiska läget i Nederländerna bör man studera den historiska utvecklingen sedan 1990-talet. En sådan analys är intressant, för Sverige har mycket att lära av utvecklingen i Nederländerna.

Låt oss gå tillbaka 20 år i tiden till mitten av 1990-talet. Under den perioden tog Nederländerna emot stora mängder immigranter, framförallt från Nordafrika och Mellanöstern. På den tiden bodde jag själv under en period i Nederländerna och kunde betrakta det offentliga samtalet med egna ögon och öron. Det som förvånade mig var hur överdrivet politiskt korrekt många uppträdde. I trappuppgången till min lägenhet satt en satirteckning; den föreställde en man som ifrågasatte Nederländernas dåvarande invandringspolitik – och han porträtterades av satirtecknaren som en imbecill idiot. Många ilskna röster höjdes även för att förbjuda den hundraåriga traditionen med Sinterklaas (den holländska motsvarigheten till jultomten) och hans medhjälpare Witte Piet eftersom deras relation ansågs vara ojämställd och dessutom ha koloniala undertoner. Att kritisera islam var i det närmaste tabu.

För mig som svensk för 20 år sedan framstod den politiska korrektheten i Nederländerna som ganska märklig. Föga anade jag att Sverige skulle drabbas av ännu mer extrem politisk korrekthet två årtionden senare. En holländsk vän gjorde nyligen denna betraktelse: ”Sverige var under flera årtionden isolerat från den stora invandring och de politiskt korrekta strömningar som fanns på kontinenten – men när dessa fenomen till slut nådde Sverige har det uppenbarligen gått överstyr fullständigt.”

Nederländerna har sedan 1940-talet haft en ganska stor invandring, initialt från före detta kolonier och arbetskraftsinvandring. När Indonesien, som tidigare var en holländsk koloni, fick sin självständighet 1945 kom flera indonesier till Nederländerna under 1940- och 1950-talen. På 1960- och 1970-talen kom det mest arbetskraftsinvandrare från Italien, Portugal, Spanien, Turkiet och Marocko; de förväntades återvända, men många stannade trots det kvar och tog dessutom sina familjer till Nederländerna på 1980- och 1990-talen. När Surinam och Nederländska Antillerna, som tidigare varit holländska kolonier, blev självständiga länder flyttade dessutom flera av deras invånare (som hade holländska pass) till Nederländerna under 1970- och 1980-talen. Under 1990-talet kom en stor våg av asylsökare till Nederländerna från Iran, Irak, Thailand, Burma och Chile.

I slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet började effekterna av den stora asyl- och anhöriginvandringen till Nederländerna märkas på allvar. Bara mellan 1998 och 2001 kom cirka 200.000 utomvästliga immigranter till Nederländerna, vilket ökade den utomeuropeiska befolkningen med 1,1 procentenhet till 9,3 procent. Mohammed blev plötsligt det vanligaste namnet på nyfödda pojkar i de fyra största städerna Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht. I Amsterdam och Rotterdam har ungefär hälften av invånarna utländskt ursprung. Runt om i Nederländerna uppfördes det cirka 450 moskéer, varav flera i storstäderna är påfallande stora och påkostade. Stenkastning mot tåg och bussar samt våld mot konduktörer och busschaufförer ökade dessutom lavinartat under 2000-talet; i princip alla misstänkta var ”män med pälskrage”, vilket är ett holländskt kodord för marockaner. Detta reflekteras även i den officiella statistiken: cirka 40% av alla marockanska invandrare i Nederländerna har begått kriminella handlingar. Den hastiga islamiseringen av Nederländerna fick till och med genomslag i konstvärlden: den tjeckiske konstnären David Černý, som skapade konstverket Entropa åt EU-kommissionen, avbildade Nederländerna som ett översvämmat land där endast några minareter sticker upp ur havet.

Missnöjet mot den extrema invandringspolitiken började jäsa i de breda folklagren; den berömda holländska toleransen började knaka i fogarna. En holländsk vän beskrev sitt uppvaknande ur den politiska korrekta diskursen som att han ”kände sig förrådd av regeringen och media”. Det är en beskrivning som flera svenskar kan känna igen sig i idag. Till och med HBTQ-aktivister och feminister i Nederländerna har blivit kritiska till islamiseringen av landet.

Den stora omsvängningen i opinionen kom i början av 2000-talet i och med morden på Pim Fortuyn och Theo van Gogh. Båda var starkt islamkritiska. Pim Fortuyn var politiker och partiledare för Pim Fortuyns Lista. Han hade konsekvent nekats att få vara med och debattera i holländska medier på samma villkor som de andra partiledarna, men i april 2002 fick han för första gången vara med i en direktsänd partiledardebatt, vilket ledde till ett ramaskri i holländska medier. Fortuyn mördades strax därpå i Hilversum av djurrättsaktivisten Volkert van der Graaf som ville stoppa Fortuyn från att göra ”muslimer till syndabockar”. Filmskaparen Theo van Gogh gjorde tillsammans med Ayaan Hirsi Ali kortfilmen ”Underkastelse” som skildrade våldet mot kvinnor i muslimska miljöer. De fick motta flera hot från islamister och 2004 mördades han på öppen gata av den muslimske fanatikern Mohammed Bouyeri. Dessa två mord med islamistiska förtecken fick holländarna att tappa tålamodet och bli allt mer öppet invandringskritiska.

Under samma tidsperiod blev Geert Wilders allt mer radikal: år 2004 lämnade han Folkpartiet och bildade 2006 Partij voor de Vrijheid (PVV). Bland annat har han förespråkat att Koranen bör förbjudas och var en av ledarna för nej-kampanjen i folkomröstningen om ny EU-konstitution. Geert Wilders PVV var som störst runt 2009 då det enligt opinionsmätningarna var Nederländernas största parti.

En het fråga i Nederländerna har varit reglerna för anhöriginvandring. Den stora invandringen mellan 1998 och 2001 höll på att knäcka det holländska mottagandet, så regeringen tvingades med kort varsel att införa extremt restriktiva regler för att minska anhöriginvandringen. Bland annat måste de som vill komma till Nederländerna för att gifta sig genomgå ett obligatoriskt arbetssökarprogram och ha grundläggande språkfärdigheter. Den EU-kritiske Geert Wilders har dessutom kritiserat EU för att lägga sig i de holländska reglerna. I ett öppet brev till Cecilia Malmström år 2012, som vid den tidpunkten var EU-kommissionär med ansvar för asyl- och migrationsfrågor, skrev Wilders:

”Du vill inte ens begränsa antalet anhöriga man får ta med sig till Nederländerna! Ditt engagemang passar inte in med friheten och självständigheten för holländarna. Därför uppmanar vi dig att upphöra med dessa aktiviteter och avgå!”

I takt med den växande invandringskritiken och Geert Wilders framgångar har de holländska medierna på senare tid börjat rapportera allt mer öppet om problemen med islamiseringen och den stora utomvästliga diasporan i Nederländerna. Även de övriga politiska partierna har blivit tvungna att förhålla sig alltmer till Geert Wilders retorik. Premiärminister Mark Rutte (VVD) sade nyligen i en intervju: ”Om du inte trivs, lämna landet. Stick! Ingen tvingar dig att vara här”. Dessutom har CDA-ledaren Sybrand van Haersma Buma föreslagit att alla elever i grundskolan ska sjunga nationalsången varje morgon i ett uppenbart försök att locka konservativa och nationalistiska väljare.

Igår röstade holländarna i parlamentsvalet. Enligt den första vallokalsundersökningen har den regerande premiärministern Mark Ruttes parti VVD fått 31 mandat och därmed utropats till valets vinnare. Geert Wilders parti PVV fick 19 mandat, vilket är en ökning med fyra mandat. Därmed blir PVV näst störst, tillsammans med kristdemokratiska CDA och liberala D66, som också får 19 mandat vardera. Innan valet såg Geert Wilders parti ut att kunna bli landets största, men CDA:s och VVD:s anpassningar till Wilders invandringskritiska linje tycks ha lockat tillbaka väljare från PVV.

Den stora skrällen i det holländska valet är socialdemokratiska PvdA:s stora nedgång, som backar från 38 mandat till ynka 9. Den norska tidningen Aftenposten har intervjuat holländare om hur de ser på landets socialdemokratiska parti och dess framtid. Den bild som framträder är att många holländska väljare uppfattar PvdA som ett invandringsparti, vars politik i huvudsak går ut på att sätta utomvästliga invandrares intressen före holländarnas.

Dessutom tar det turkiska partiet, Denk, för första gången plats i det nederländska parlamentet med tre mandat. Bland annat förespråkar Denk att regeringen ska satsa mer på att utbilda imamer och att skolorna ska bli mer mångkulturella. Partiet vill även upprätta ett så kallat ”rasistregister” där alla som är kritiska till invandringen ska registreras.

Som synes är det nederländska politiska landskapet väldigt polariserat och fragmenterat. Det kommer att bli svårt att bilda en regering, inte minst eftersom inget av de stora partierna vill samarbeta med PVV.

Vad kan Sverige lära av valet i Nederländerna? Ganska mycket, med tanke på att situationen i Sverige idag är snarlik läget i Holland för cirka 15 år sedan. I början av 2000-talet vändes opinionen i Nederländerna till att bli invandringskritisk efter morden på Pim Fortuyn och Theo van Gogh; år 2015 svängde opinionen i Sverige på grund av asylkrisen. För 15 år sedan började holländska medier att rapportera allt mer öppet om problemen med islam och utomvästlig invandring; samma tendenser börjar nu skönjas i svenska medier. De liberalkonservativa partierna i Holland har sedan flera år anpassat sin retorik och politik till PVV; samma trend håller på att inträffa med Moderaterna och Kristdemokraterna som har kopierat stora delar av Sverigedemokraternas program.

Om Sverigedemokraterna utvecklas på samma sätt som PVV kommer det förmodligen att leda till att partiet etableras som landets näst största eller tidvis största parti. Dagen efter valet, när det stod klart att PVV hade blivit näst största parti, utbrast Geert Wilders triumferande att ”så lätt blir inte Rutte av med oss”.

Om likheterna med den holländska politiken håller i sig kan Socialdemokraterna kan backa ännu mer. Socialdemokratisk politik är som bekant beroende av ett starkt samhällskontrakt: stora skatteinbetalningar till staten ska återgäldas till medborgarna med solida välfärdssystem. Om medborgarna upplever att deras skattepengar inte resulterar i den välfärd de förväntar sig går samhället istället i en mer liberal och kapitalistisk riktning. Socialdemokraternas problem att upprätthålla landets välfärd och säkerhet på grund av den stora invandringen kan därmed partiets väljarbas minska ytterligare. Den senaste tidens fiaskoartade utspel från Morgan Johansson och Ylva Johansson, där de i internationella medier har försökt censurera de svenska invandringsproblemen, stärker knappast Socialdemokraternas aktier.

Frågan är om det rent av kan bildas ett renodlat invandringsparti i Sverige om Socialdemokraterna och Miljöpartiet fortsätter att tappa väljare? (Visserligen finns redan det islamistiska partiet Hizb ut-Tahrir i Sverige, men de har bara cirka tusen medlemmar så de är ingen maktfaktor – än så länge åtminstone.)

Den stora stridsfrågan i Sverige efter valet 2018 kommer förmodligen att handla om anhöriginvandringen. För 15 år sedan tvingades Nederländerna att införa extremt restriktiva regler för att begränsa den stora anhöriginvandringen. Nu står Sverige inför liknande utmaningar. Fram till 2019 förväntas 400.000 personer söka uppehållstillstånd som anhöriga till de asylinvandrare som kom till Sverige 2015. De svenska reglerna för anhöriginvandring kommer att ses över av nästa regering 2019. Förmodligen kommer dessa regeländringar att påminna mycket om de holländska åtstramningarna i början av 2000-talet.

9 reaktioner på ”Sverige går i Nederländernas fotspår”

  1. Bra artikel som vanligt. Synd att Wilders inte lyckades bättre. Otroligt att väljare går tillbaka till politiska partier som är skyldiga till massinvandringen.

    Procenten muslimer i ett land är helt avgörande för hur samhället ser ut. När jag undersöker Holland så får jag hela tiden fram siffran 6% (även för olika år). Märkligt. Om invandringen från Mena var ca 8% för befolkningen 1999-2001 så blir jag än mer förbryllad. Den stora majoriteten borde väl ändå ha varit muslimer? Dessutom hade de invandring av muslimer både innan och efter tidsperioden i fråga. Det bara måste vara mer än 6%. Och frågan är vilken ålder och fertilitet de har på muslimer kontra etniska Holländare? Hur muslimskt är Holland egentligen?

    Min egen uträkning för Sverige är att vi har ca 12% muslimer (1,2 miljoner). Med 400 000 anhöriga (mestadels muslimer) som skall hit på tre år + ”låg” asylinvandring på låt säga 30 000 + sk arbetskraftsinvandring som de facto till minst 2/3 blir permanent invandring borde ge netto 10 000 muslimer/år så kan man börja fundera över procenten muslimer i Sverige 2020. Även nya asylanter, inkl sk arbetskraftsinvandring, har även de anhöriginvandring. Under de kommande tre åren dör ca 300 000 personer i Sverige (3%) och dessa torde vara nästan uteslutande svenskar +75 år. Ålder är också en intressant faktor. Av de muslimer vi har i Sverige är en överväldigande majoritet under 40 år och därmed i barnafödande ålder eller yngre. Av den barnafödande befolkningen så är kanske muslimer i Sverige just nu kanske 30%? Och jo, muslimer föder muslimer så barnen blir muslimer. Muslimer föder som bekant fler barn/kvinna dessutom. Födda barn de kommande tre åren, runt 330 000 och ca 3% av befolkningen och det borde uppskattningsvis betyda 1/3 muslimska barn och 2/3 icke-muslimer. Samtidigt pågår en utflyttning parallellt med invandringen till Sverige. Så har det förstås alltid varit, men frågan är exakt vilka som flyttar permanent från Sverige? Jag är helt övertygad om att andelen icke-muslimer är betydligt högre än muslimer. Vad har Sverige för procent muslimer 2020? Stämmer mina siffror ovan så blir det ju minst 18%. I så fall får vi den högsta procenten muslimer i Europa enligt vad jag kan förstå. Eller är det fel på min logik/matematik?

    Situationen då är ännu värre än idag beträffande framtida födslar. Andelen muslimer då i barnafödande ålder jämfört med icke-muslimer blir… jag vet inte, men de utgör en hög andel och de föder som sagt fler barn. Och de som kommer att dö i Sverige de kommande 35 åren är nästan enbart etniska svenskar och dessa utgör idag minst 1/3 av befolkningen.

    Min logik och matematik säger mig att Sverige måste bli muslimskt och det är fort. Enda sättet att stoppa detta är att förhindra den kommande anhöriginvandringen som till stora delar kommer att vara unga kvinnor. Efter ett antal år så kommer ju alla att få medborgarskap och då finns i praktiken inget som kan hindra import av fruar. Får de å andra sidan inte importera kvinnor (för sex, äktenskap och barnafödande) så kommer vi att ha en sexförvägrad arg muslimbefolkning som kommer att vara även den besvärlig.

    Att vi i Sverige inte har ett muslimskt parti är underligt. Det borde finnas på i alla fall kommunal nivå. Men de kanske inte vill skrämma sossarna som förespråkat hög invandring för att få fler röster och givit höga bidrag. Andel muslimer år som är myndiga och röstberättigade är nog den viktigaste aspekten. Men redan idag kunde ett sådant parti enkelt kunna få 4%. Den kanske enklaste anledningen varför inget sådant parti finns idag är att våra politiker ändå sköter islamiseringen utmärkt åt muslimerna (hög invandring, icke krav på anpassning, eftergifter gällande islam, höga bidrag osv).

    1. Hej. Det smög sig in ett misstag i artikeln. Ökningen av utomvästliga immigranter var 1,1 procentenheter mellan 1998 och 2001, vilket motsvarar cirka 200.000 immigranter i absoluta tal. Dessutom har Nederländerna flera utomvästliga immigranter från icke-muslimska f.d. kolonier som Surinam och Nederländska Antillerna. Här finns en bra översikt: https://en.wikipedia.org/wiki/Demographics_of_the_Netherlands. Dock kan ökningen av muslimer gå snabbt. Mohammed är det vanligaste pojknamnet på BB i Hollands storstäder, vilket kan ge en fingervisning.

    2. Svenskar i utlandet är en sida med aktuella trender och siffror på svenskar i utlandet. Man har kollat med ambassader, svenska kyrkan mm och uppskattar siffran till 660 000 stadigvarande utomlands. Siffran stiger stadigt, just nu är Portugal aktuellt för många. Tendensen är att det är fler som är yngre och förvärvsarbetande idag. Förut var det mest pensionärer. Många har barn-de vill ha en bättre skola för dem. Det finns många goda råd och tips på nätet hur man gör. Det är lättast inom EU.

    3. Ett ”muslimskt parti” är lika motsägelsefullt som ett ”Frimurarordenparti”. De våldsamma sekterna infiltrerar samhället med en gemensam agenda. Skulle de avslöja sin politiska agenda skulle det vara slut med sötebrödsdagarna och deras sekter skulle bli förbjudna.

      1. Det finns faktiskt redan ett islamistiskt parti i Sverige. Detta parti heter Hizb ut-Tahrir al-Islami, även känt som Det Islamiska Befrielsepartiet, och är en fundamentalistisk panislamistisk rörelse med förgreningar över hela världen. Rörelsen arbetar för en världsomspännande islamisk stat – ett kalifat – som manar till kamp mot världsliga och sekulariserade regimer. Det har dock bara runt tusen medlemmar i Sverige och är ingen maktfaktor – än så länge.

        Har bloggat om det här: http://www.morpheusblogg.se/2016/05/21/hizb-ut-tahrir/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *