Om alla människors lika värde

humanrights

Ett begrepp som har fått en orimligt framträdande roll i flyktingdebatten är ”alla människors lika värde”. Många som försvarar den stora invandringen och försöker skyla över dess negativa konsekvenser hänvisar just till att alla människor är ”lika mycket värda”. Aktivistgrupper som Refugees Welcome och Allt Åt Alla har med detta uttryck som grund dragit den något förhastade slutsatsen att alla i hela världen har lika stor rätt att bo i Sverige.

Även SVT:s programdirektör Jan Helin har tagit fasta på begreppet om ”alla människors lika värde”. SVT utsattes för en kritikstorm från Twittervänstern när de lät Nya Tiders chefredaktör Vávra Suk debattera mot Henrik Arnstad. I en debattartikel i Dagens Nyheter pudlade Jan Helin och skrev att ”alla människors lika värde inte är ett ämne som ska debatteras i TV”; därmed landade han i slutsatsen att yttrandefriheten ska inskänkas med samma slitna uttryck som fundament.

Inte nog med det. På Gotland kommer det idag att hållas en demonstration ”mot rasism” och ”för alla människors lika värde och mot våld och övergrepp”. Ett alternativt perspektiv är att demonstrationen tar parti för de asylsökande våldtäktsmän som släpptes fria och är emot de gotlänningar som protesterar mot rättsväsendets misslyckande att upprätthålla lag och ordning. Återigen dyker samma gamla klyscha upp.

Begreppet ”alla människors lika värde” har åberopats så många gånger och i så många sammanhang för att kunna motivera bakvänd logik och tysta kritiska röster. Eftersom begreppet utgör ett fundament för vänsterliberalers argumentation är det värt att begrunda hur relevant och korrekt detta uttryck egentligen är.

Till att börja ska det poängteras att uttrycket ”alla människors lika värde” är en felöversättning. Originaltexten i FN:s konvention om mänskliga rättigheter lyder: ”All human beings are born free and equal in dignity and rights”. Ordet ”dignity” ska egentligen översättas till ”värdighet”. Vad det handlar om är alltså att alla människor ska bemötas med värdighet och respekt, vilket är en betydligt mer realistisk tolkning och som förskjuter fokuset i asylrelatede debatter. Alla har alltså rätt att behandlas med värdighet och respekt – men har därmed inte rätt att uppehålla sig i Sverige utan giltiga skäl.

Objektivt sett kan man dock hävda att alla människor är lika mycket värda. Alla medborgare i en fungerande demokrati har exempelvis bara en röst vid allmänna val. Dessutom är alla människor lika inför lagen; en bankdirektör som begår ett brott ska dömas lika hårt som en hemlös. Vidare har alla rätt att yttra sig enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Om man utgår från de stringenta definitionerna av dessa demokratiska rättigheter blir slutsatsen att alla människor i ett demokratiskt samhälle är lika mycket värda ur ett objektivt perspektiv.

Fascinerande nog bryter ofta det vänsterliberala etablissemanget mot just dessa objektiva principer om alla människors lika värde. Det finns vänsterliberala opinionsbildare som på fullt allvar argumenterar för att asylsökare och papperslösa ska inkluderas i det demokratiska systemet. Att de asylsökande våldtäktsmännen på Gotland släpptes fria kan tolkas som att de ”står över lagen”. Jan Helins försök att tysta Nya Tider är ett angrepp på den grundlagsskyddade yttrandefriheten; paradoxalt nog åberopade Helin tesen ”alla människors lika värde” i detta sammanhang.

Däremot är inte alla människor lika mycket värda ur ett subjektivt perspektiv. Varje normal människa värderar rimligtvis sina egna familjemedlemmar, släktingar och vänner högre än godtycklig främling ute på gatan. Vid en olycka prioriterar exempelvis de flesta att rädda sina familjemedlemmar i första hand. Givetvis finns det ingenting som hindrar att man också hjälper andra, men under de flesta omständigheter kommer de nära och kära alltid i första hand.

Sammanfattningsvis är begreppet ”alla människors lika värde” en felöversatt floskel som missbrukas av vänsterliberaler för att tysta meningsmotståndare, göra inskränkningar i yttrandefriheten, försvara den ohållbara invandringspolitiken och föra resonemang med bakvänd logik.

Det är anmärkningsvärt att stora delar av det vänsterliberala etablissemanget baserar flera vitala resonemang på en klyscha som är en flagrant felöversättning. Deras flockbeteende och grupptänk kan bäst sammanfattas med en annan klyscha: nämligen att ”vara ute på tunn is”. I matematiska och vetenskapliga sammanhang är det totalt uteslutet att basera teorem eller bevis på felaktiga definitioner – alla sådana ”bevis” kasseras obönhörligen vid en granskning. Egentligen borde alla vänsterliberala ologiska resonemang som har baserats på felöversättningen av FN:s konvention kasseras på motsvarande sätt.

En reaktion på ”Om alla människors lika värde”

  1. Det står till och med om ”Allas lika värde” i Läroplanen. En läroplan som för övrigt lika gärna hade kunnat vara skriven av en Miljöpartist, med ord ”främlingsfientlig”.

    Man kan lägga till följande:

    Sverigedemokraterna, och även Hans Rosling, vill hjälpa människor på plats, medan Sjuklövern inte verkar ha något emot att bara ta emot människor som har råd att betala flyktingsmugglare. Följaktligen kan man säga att Sjuklövern värderar människor som kan betala för sig högre.

    Jag läste för några år sedan att i Norge beräknas varje flykting från MENA-länderna kosta 4.3 miljoner norska kronor under sin livstid. Kostnaden under en livstid i säg Somalia kanske ligger på en tiondel. Det är alltså inte fel att säga att i detta fall värderas en somalier som har råd att ta sig till Norge tio gånger högre än en somalier som inte har råd att ta sig till Norge.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *