Chockhöjda skatter väntar

e-tax

Ekonomen Martin Armstrong har i ett uppmärksammat blogginlägg gjort en prognos för världsekonomin de kommande åren. Han konstaterar krasst att Federal Reserve har ”tappat kontrollen över det ekonomiska läget”, men att allmänheten och mainstreammedia inte har kommit till den insikten än. Hans analysmodeller tyder på att världsekonomin kommer att gå in i en extremt turbulent fas de kommande åren: ”Our model goes nuts from 2018 into 2020.”

Den bakomliggande orsaken för denna annalkande finanskris är den potentiella statsskuldskrisen. Den så kallade statsskuldskrisen kommer i princip att bli en fortsättning på subprimekrisen, men utan skyddsnät. Skillnaden är att staterna numera är så skuldsatta att de inte har samma förmåga att rädda konkursande banker med bail outs som under åren 2008-2009. Dessutom är räntan negativ, så centralbankerna har inte räntesänkningsvapnet att ta till längre.

Om världens stater får akuta likviditetsproblem kan motdraget bli att öka skatteintäkterna markant. Armstrong skriver:

“De [regeringarna] kommer förmodligen att sträva efter elektroniska betalningsmedel, eftersom deras lösning blir att tvinga alla att betala den skatt som måste indrivas. Den 1 januari 2017 kommer G20 att börja sprida ut information om detta till allmänheten. Att anpassa näringslivet till dessa nya lagkrav kommer att kosta tiotals miljarder dollar.

Även om de tar allt skulle det inte vara tillräckligt för att rädda dem. Så var beredd. De kommer att vara mycket aggressiva. Räkna med vansinniga lagar som gynnar skatteindrivningen. De kommer att hitta flera skäl för att kunna konfiskera privata tillgångar; blotta misstanken kommer att utnyttjas som bevis och det kommer att bli din börda att bevisa din oskuld.”

Om Armstrong får rätt kommer allmänheten alltså att bli varse om dessa bistra förändringar under 2017, och skatteindrivningarna kommer att eskalera under 2018-2020. Vidare förutspår Armstrong att en nyckel till de aggressiva skatteuttagen kommer att vara elektroniska betalningsmedel. Det är nämligen lättare att kontrollera beskattningen av elektroniska betalningar, elektroniska fakturor och bankkonton än kontantbetalningar och fysiska tillgångar.

Bankerna och handeln har under en längre tid drivit på för att minska kontanthanteringen. För handlarna och värdetransporterna minskar risken för rån om kontanterna i dagskassan minskar, medan bankerna tjänar på den minskade administrationen av fysiska sedlar, mynt och bankomater. Andra skäl som anges för att minska kontanthanteringen i samhället är de striktare lagarna kring terrorfinansiering och penningtvätt. Ett exempel på utvecklingen mot det kontantlösa samhället är Handelsbanken som hösten 2015 stängde ner kontanthanteringen på 70 bankkontor i samband med att Riksbanken bytte ut ett flertal sedlar. Under våren 2016 stängdes guld- och valutahandlaren Tavex bankkonto tillfälligt ner av SEB; det är oklart om SEB ville motverka handeln med ädelmetaller eller om det förelåg misstankar om ekonomiska oegentligheter.

Även i vardagslivet blir elektroniska betalningsmedel allt vanligare: det går att betala med kort i princip överallt, Internetbankerna har i det närmaste totalt ersatt bankkontoren, och man kan betala sina räkningar med autogiro eller mot elektroniska fakturor.

Så utvecklingen mot elektroniska betalningssystem pågår för fullt. Det finns flera uppenbara fördelar, men det finns även risker: Internetbanker kan drabbas av driftstopp och ett haveri hos BankID (som är en ”single point of failure”) kan leda till tvärstopp för mängder av banktransaktioner.

Armstrong pekar även ut en till faktor: elektroniska betalningssystem kan användas för mer kontroll samt aggressiv och effektiv beskattning.

Faktum är att system för kontroll och beskattning av elektroniska fakturor redan finns i stora delar av världen. I följande länder är elektronisk fakturering helt eller delvis obligatorisk: Argentina, Azerbajdzjan, Brasilien, Chile, Ecuador, Guatemala, Mexiko, Uruguay, Sydkorea, Turkiet, Taiwan och Ukraina. Denna utveckling beror på att dessa länder har eller har haft stora problem med skattebedrägerier och korruption och därmed vill utnyttja elektronisk fakturering för att få bättre kontroll över beskattningen. Därmed finns det i dessa länder sedan flera år lagkrav på att alla företag måste fakturera elektroniskt för att lagligt kunna leverera varor inom landet. Flera av dessa system baseras på att varje företag måste skicka den elektroniska fakturan till respektive lands skatteverk för godkännande; när den elektroniska fakturan är godkänd får leverantören en leveranssedel i retur. Denna leveranssedel måste skickas med varorna, annars riskerar företaget och transportören böter eller fängelse.

Även inom EU finns liknande initiativ. I de flesta EU-länder finns krav på att all fakturering till statliga myndigheter måste ske på elektronisk väg. I Ungern och Portugal finns dessutom lagkrav på att all fakturering måste rapporteras elektroniskt i realtid till skatteverken. Trenden med realtidskontrollerade elektroniska fakturor kommer sannolikt att spridas till fler EU-länder inom Östeuropa och Sydeuropa där risken för korruption och skattebrott är som störst. Även inom Colombia, Kazakstan, Kina, Peru och Ryssland finns långt gångna initiativ och planer för utbyggda realtidskontroller av elektronisk fakturering.

Med dessa avancerade system för elektronisk fakturering får skatteverken bättre kontroll över beskattningen av fakturorna, minskar skattebrottsligheten, tränger undan den svarta marknaden och polisen kan effektivt kontrollera lastbilar med misstänkta leveranser av stöldgods, narkotika eller vapen. Det finns dessutom studier som visar att elektronisk fakturering ökar effektiviteten och därmed beskattningen med upp till 10-15%.

Det finns alltså flera positiva effekter av elektronisk fakturering och beskattning i realtid – så länge skatteverken kan hålla beskattningen i schack. Men om skatteverken får i uppdrag att beskatta företagen och folken allt hårdare kan dessa system byggs ut till att omfatta allt fler länder, elektroniska betalningar och bankkonton för allt mer effektiv beskattning i realtid. Det finns alltså tekniska förutsättningar för att Martin Armstrong kan få rätt med sin profetia för 2017-2020.

Vinnarna i ett sådant scenario är skatteverken och de företag som är verksamma inom elektroniska betalningssystem. (En av få bra investeringar är alltså aktier i IT-företag som är verksamma inom elektroniska betalningssystem, eftersom de redan nu uppvisar stark tillväxt och är verksamma på en marknad som kan expandera kraftigt de kommande åren.)

Förlorarna kan bli de privatpersoner som riskerar att bli hårt beskattade på elektronisk väg. Armstrong avslutar sin artikel med att konstatera att fysiska tillgångar som mark, fastigheter, företag, guld, silver, konst och kontanter kommer att bli allt säkrare investeringar för privatpersoner under en sådan eventuell statsskuldskris.

En reaktion på ”Chockhöjda skatter väntar”

  1. En bra sammanfattning. Tack! Jag var inte medveten om att elektroniska fakturor var ett implementerat system i så många länder.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *