Storebror i Kreml

bigbrother

I juni 2016 röstade den ryska Duman igenom de nya antiterrorist-lagarna i Ryssland. Lagstiftningen utökar kraftigt den ryska statens möjligheter att övervaka medborgarna, införa reseförbud, frånta medborgarskap, kontrollera det som publiceras på sociala medier samt övervaka all telekom- och Internettrafik. Med dessa nya lagar får Ryssland de hårdaste antiterror- och övervakningslagarna sedan Sovjetunionens dagar.

Hjärnan bakom de nya antiterror-lagstiftningen är Irina Yarovaya, som är chef över Dumans kommitté för säkerhet och anti-korruption. Totalt inkluderar den nya lagstiftningen ett dussin olika lagar som officiellt syftar till att stärka Rysslands skydd mot terrorister. Kritiker inom den ryska oppositionen hävdar dock att lagarna även kan användas för att övervaka och arrestera politiska dissidenter och Putin-kritiker. Denna nya lag har knappt debatterats eller kommenterats alls i ryska medier (och knappt de svenska medierna heller), men den ryska alternativmediasajten meduza.io har publicerat en sammanfattning av de nya antiterrorlagarna.

Tidigare har den ryska konstitutionen inte tillåtit att ryska medborgarskap upphävs, men de nya lagarna erbjuder plötsligt möjlighet för den ryska staten att återkalla medborgarskap under förutsättning att den dömde även har medborgarskap i ett annat land. Brott som kan leda till att medborgarskapet upphävs är primärt terrorbrott, men även om man har medverkat i utländska terrorklassade organisationer eller gjort sig skyldig till ”hatbrott”.

”Hatbrott” innebär enligt artikel 282 i den ryska brottsbalken bland annat att man har gjort ”offentliga uttalanden som erkänner terrorismens ideologi och praxis att vara [moraliskt] korrekt, och något som bör stödjas och imiteras”. Dessa ”offentliga uttalanden” inkluderar även bilder, delningar och inlägg på sociala medier.

Dessutom tillåter den nya antiterrorlagstiftningen att man kan dömas till utreseförbud om man har gjort sig skyldig till grova brott som terrordåd, gisslantagande, flygkapningar, och så vidare. Listan inkluderar även ”extremisthandlingar”, vilket bland annat innefattar ”hatbrott” på sociala medier.

Vidare innebär artikel 205.6 att man kan dömas till fängelse om man underlåter att rapportera brott inom ett dussin olika kategorier. Dock kan man i enlighet med artikel 51 inte dömas till fängelse om man vägrar att ange sina närmaste släktingar (som föräldrar, syskon eller barn).

Rysslands telekom- och internetoperatörer kommer att tvingas att lagra alla telefonsamtal, IP-samtal, textmeddelanden, bilder och ljudfiler i sex månader. Dessutom måste all meta-data, det vill säga information om sändare och mottagare, lagras i hela tre år. Denna lag gäller från den förste juli 2018, men enligt de tekniska experter som har analyserat lagen är en i praktiken omöjlig att implementera: det finns helt enkelt inte tillräckligt med hårddiskar på marknaden för att kunna lagra alla enorma mängder data. Denna högst fysiska begränsning är något som de ryska lagstiftarna inte har beaktat alls.

Den ryska säkerhetspolisen (FSB) ska även få rätt att dekryptera all Internetbaserad trafik som är krypterad med till exempel SSL/TLS för HTTPS, S/MIME för säker email, och så vidare. I praktiken innebär lagen att alla organisationer måste lämna ifrån sig sina krypteringsnycklar till FSB. Återigen finns det här tekniska begränsningar: dessa krypteringsnycklar är i många fall skyddade av hårdvara omöjliggör export av kryptonycklar. Inte desto mindre kan företag som vägrar lämna ifrån sig sina kryptonycklar dömas till böter på en miljon rubel (cirka 100.000 kronor).

Dessa lagar för övervakning på Internet har lett till att allt fler ryssar börjar använda sig av VPN-tjänster som opererar från datacenter utanför Ryssland; detta blir ett sätt att kringgå lagarna om avlyssning, datalagring och dekryptering i Ryssland.

Tjänstemännen på posten i Ryssland blir dessutom tvungna att kontrollera alla paket så de inte innehåller pengar, vapen, narkotika, gift eller andra föremål som kan skada eller döda.

Den nya lagen gör även inskränkningar i religionsfriheten och förbjuder olika predikanter att verka var eller hur de vill. I synnerhet gäller detta ”missionerande verksamhet” utanför skolor, begravningsplatser, religiösa samfund, och så vidare. Myndigheterna vill också förbjuda spridning av extremistiska religiösa budskap, vägran till medicinsk vård, uppmuntran till att överlämna privat egendom till religiösa samfund, och så vidare. Lagen riktar primärt udden mot religiösa sekter, men även traditionella rysk-ortodoxa kristna samfund riskerar att få problem.

Det blir även olagligt att delta i, organisera eller uppvigla till massdemonstrationer eller upplopp. Dessutom höjs straffsatserna för flera av de nämnda brotten och åldersgränsen sänks till 14 år.

Sammantaget har dessa nya antiterrorlagar lett till att Ryssland numera har de hårdaste övervakningslagarna sedan Sovjetunionens dagar. Kritiker menar att lagarna dessutom kan missbrukas för att övervaka, hota eller arrestera politiska opponenter och dissidenter. Framförallt är det ”hatbrotten” på sociala medier som enligt kritiker kan utnyttjas godtyckligt av Putins regim.

Kontrollen av ryska sociala medier är ett kapitel för sig. Det sociala nätverket Vkontakte, som är den ryska motsvarigheten till Facebook, grundades 2006 i S:t Petersburg av IT-entreprenören Pavel Durov. Under protesterna mot Putin i Ryssland 2012 anmodades Vkontakte av regimen att ta bort alla grupper och sidor som organiserade eller uppmuntrade till demonstrationer. Till den ryska regimens förtret vägrade Durov dock att ta bort någon sådan information, vilket gjorde att många ryssar betraktade honom som en frihetskämpe.

Kreml ville då öka sitt inflytande över Vkontakte, varpå den Kreml-trogne oligarken Alisher Usmanov försökte köpa 12% av Vkontakte. Durov vägrade först sälja och blev därmed föremål för flera polisutredningar, bland annat för en bilolycka som misstänks vara arrangerad. Under Majdan-protesterna i Kiev 2014 vägrade Durov dessutom lämna ut några uppgifter till FSB om de ukrainska rebellerna. Dessutom vägrade han blockera Putins politiske motståndare Alexei Navalny på Vkontakte.

Efter alltfler påtryckningar lämnade Durov till slut Ryssland och sålde 2014 hela Vkontakte till Usmanovs företag mail.ru. Därefter skaffade sig Durov medborgarskap i Saint Kitts och Nevis och lever numera på resande fot medan han bygger upp det nya företaget Telegram som kan användas för att skicka krypterade meddelanden.

Som om det inte vore nog med det håller IT-företaget FindFace på att etablera sig på den ryska marknaden. FindFace är ett företag som är specialiserat på ansiktsigenkänning. Med algoritmer som baseras på neurala nätverk kan FindFace identifiera ansikten från mängder och foton och matcha dem mot gigantiska databaser med grafiskt innehåll. FindFace har även en mobilapp som kan kopplas samman med Vkontakte; därmed kan man ta en bild på en person på gatan och söka rätt på henne eller honom bland de 100 miljoner användarna i Vkontakte. Moskvas polis har dessutom visat intresse för FindFace och det finns planer på att koppla stadens övervakningskameror till Vkontakte. Därmed har polisen ett enormt kraftfullt verktyg för att identifiera kriminella och terrorister på Moskvas gator – men teknologin kan även missbrukas för att kartlägga och identifiera dissidenter på politiska demonstrationer mot Putin.

Rysslands nya hårda antiterrorlagar, i kombination med Vkontakte som kontrolleras av ett Kreml-troget företag och teknologin från FindFace, kan leda till att ryska myndigheter kan övervaka större delen av befolkningen och oppositionen. Storebror i Kreml ser dig. Situationen blir inte bättre av att Ryssland har rasat till plats 117 på The Economists demokratiindex; numera ligger Ryssland efter länder som Irak, Egypten och Niger. Det är ingen slump att många välutbildade unga ryssar, som i flera fall sympatiserar med den politiska oppositionen, väljer att flytta utomlands.

En reaktion på “Storebror i Kreml”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *