Hizb ut-Tahrir

Flag_of_Hizb_ut-Tahrir

Den franske författaren Michel Houellebecqs kontroversiella idéroman “Underkastelse“ handlar om hur Frankrike år 2022 får en president från det Muslimska Brödraskapet. Relativt snabbt förvandlas Frankrikes demokratiska system som baseras på frihet, jämlikhet och broderskap till en islamistisk teokrati. Arbetslösheten minskar radikalt när alla kvinnorna lämnar arbetslivet och blir hemmafruar; de flesta kvinnor byter klädstil till niqabs och heltäckande dräkter; utbildningsväsendet islamiseras och universiteten finansieras av Saudiarabien; och så vidare. Förändringen till ett islamistiskt Frankrike sker gradvis men förhållandevis snabbt. Boken har väckt stor uppmärksamhet runt om i Europa, och allt fler har börjat ställa sig frågan: när kommer det första islamistiska partiet att bildas? Svaret på frågan är: det finns redan ett islamistiskt parti.

Detta parti heter Hizb ut-Tahrir al-Islami, även känt som Det Islamiska Befrielsepartiet, och är en fundamentalistisk panislamistisk rörelse med förgreningar över hela världen. Rörelsen arbetar för en världsomspännande islamisk stat – ett kalifat – som manar till kamp mot världsliga och sekulariserade regimer.

Partiet har en svensk avdelning som grundades i Husby 2013, strax efter kravallerna i samma förort och år. Det är okänt exakt hur många medlemmar de har i Sverige, men Per Gudmundsson har uppskattat att det rör sig om ett hundratal medlemmar; en annan ledtråd skulle kunna vara partiets svenska Facebook-sida som snabbt fick över tusen gilla. Främst har medlemmar ur Hizb ut-Tahrir synts till i Stockholm – bland annat på den här begravningen där en imam propagerade för det globala kalifatet och hetsade mot det sekulariserade svenska samhället.

Hizb ut-Tahrirs hemsida står följande att läsa:

”Hizb ut-Tahrir är ett politiskt parti som har Islam som ideologi, därför är politik partiets arbete och Islam dess ideologi. Partiet arbetar inom och tillsammans med ummah (det islamiska samfundet), så att ummah adopterar Islam som sitt mål och leds till att återetablera Khilafah (den islamiska staten) och således styr med vad Allah (swt) har uppenbarat.

Målsättningen är att återuppta det islamiska levnadssättet och att sprida det islamiska budskapet till hela världen. Detta innebär konkret att få muslimerna att återigen börja leva ett islamiskt liv i Dar al-Islam i ett islamiskt samhälle där alla livets angelägenheter sköts enligt sharia. Detta innebär att halal och haram är måttstocken i den islamiska staten.”

Partiet ger sin syn på fria och demokratiska val i broschyren ”Islamisk politik är alternativet”:

”Val i västvärlden inkluderar bland annat val av ledare, parlamentsledamöter och parti. Styret i västvärlden baseras på kufr, ledarna i västvärlden tillämpar kufr och parlamentet lagstiftar utan att hänvisa till Allah.

Därför är det förbjudet att delta i president‐ och parlamentsval, eftersom du lägger din röst på en person som kommer att representera, tillämpa kufr, och eventuellt gå till attack mot muslimerna.

Att rösta på ett parti är också förbjudet eftersom det nu handlar om ett partiprogram som strider mot Islam. När en muslim röstar på ett politiskt parti röstar han inte på individer utan på ett politiskt program som partiet har och som baseras på kufr och som partiet önskar tillämpa.”

Under valet 2014 gick medlemmar ur Hizb ut-Tahrir omkring i Rinkeby och delade ut broschyrer med titeln ”Västerländsk politik – nej tack” och uppmanade folk att inte rösta. I Sverige är det olagligt att tvinga eller förhindra någon att rösta – det är ett brott som kan ge böter eller fängelse. Däremot är det tillåtet att bete sig som Hizb ut-Tahrir, det vill säga att uppmana folk att inte rösta.

Hizb ut-Tahrir vidareutvecklar sin syn på den västerländska demokratin i broschyren ”Demokrati”:

”Demokrati i dess verkliga betydelse är en inbillad och otillämpbar idé. Den har aldrig existerat och kommer aldrig att existera.

Tron på Islam däremot är ett resultat av en intellektuell undersökning av verkligheten vilket har producerat den korrekta uppfattningen att det endast finns en Skapare, och att Han ska avgöra hur samhället ska styras.

I Islam ges makten till det islamiska regelverket (sharia) och inte till folket. Allah är den enda som kan sätta upp regelverk för människan, och vi har inte rättighet att stifta lagar om människans handlingar. Vi kan inte tillåta det som Allah har förbjudit såsom att grunda banker, handla med aktier eller rösta i det svenska valet.

Muslimerna måste följa de påbud och förbud som Islam har fastslagit. Det är otillåtet för muslimerna att utföra en enda handling som är förbjuden i Islam eller att stifta en enda lag som tillåter det förbjudna. I Islam är det endast Skaparen som har denna rättighet.”

Detta förbud mot att rösta på demokratiska partier i fria val står i strid mot den svenska grundlagen. I Sverige är det dock inte brottsligt att tillhöra en organisation som vill avskaffa demokratin – så länge man inte försöker göra det med våld. Därför har Säpo i nuläget inga möjligheter att stoppa Hizb ut-Tahrir. Däremot följer Säpo partiets etablering på avstånd. I en skriftlig kommentar till Sydsvenskan uppger Säpos analyschef Matilda Broman:

”Företrädare för Hizb ut-Tahrir har vid ett antal tillfällen i andra länder visat sig beredda att ta till våld eller övergå till en mer extrem agenda, där terrorverksamhet diskuteras. Därför finns det anledning för säkerhetspolisen att vara uppmärksam på en eventuellt förändrad agenda och identifiera det tidigt.”

Det övergripande målet för Hizb ut-Tahrir är att återetablera Khilafah (den islamiska staten) över hela världen. Nationer, framförallt i Mellanöstern, betraktas som ”imperialistiska konstruktioner”. I partiets broschyr ”Nationalism” står det:

”Nationalism är en tanke som är främmande för Islam, eftersom den kallar till enighet grundat på familje- eller stambandet. Islam kallar däremot folk till att enas kring dess aqidah (livsåskådning), vilket är den definitiva övertygelsen om Allah och Hans Sändebud. Alltså kallar Islam till att enas genom det ideologiska bandet.

Att nationalism är en tanke som är främmande för Islam är bekräftat i Sunnah vid flera tillfällen. Profeten Muhammad (frid vare med honom) har uttryckt sig många gånger som när han t.ex. sa:

’Den som kallar till ’asabiyya (nationalism/tribalism) är inte en av oss. Den som kämpar för ’asabiyya är inte en av oss. Den som dör för ’asabiyya är inte en av oss.’ [Abu Dawood]

De så kallade självständiga stater som har bildats efter kalifatets fall i den islamiska världen har splittrat oss och behåller denna splittring. Saudiarabien, Egypten, Pakistan, Indonesien eller Iran har ingen plats i Islam.”

Detta synsätt inom islam på världens nationer förklarar varför jihadisterna i den Islamiska Staten bränner sina pass och betraktar ledarna i Syrien, Irak och övriga länder i Mellanöstern som förrädare och imperialistiska marionetter.

Globalisterna inom Bilderberggruppen och EU, samt klimatalarmisterna inom Global Challenges Foundation och Agenda 2030, har alltså fått sällskap av islamisterna i sin strävan att underminera de suveräna nationalstaterna. Flera högt uppsatta personer inom EU och FN, som Peter Sutherland, förespåkar en stor invandring från tredje världen till Europa och att ”EU ska underminera nationell homogenitet”. Med tanke på att större delen av invandringen till Europa kommer från muslimska länder kan islamisternas strävan efter ett globalt kalifat läggas till som en komponent för att undergräva de europeiska ländernas demokrati och självständighet. Nu vill knappast globalisterna eller klimatalarmisterna samarbeta med islamisterna, men de västerländska nationerna sätts inte desto mindre under allt större press.

Ett exempel på hur EU och det islamistiska ummah samverkar i en ohelig allians är en debattartikel av den muslimske debattören Miqdaad Versi i The Guardian. I denna artikel uppmanar Versi Storbritanniens muslimer att rösta mot Brexit och därmed stanna kvar i EU. Han jämför även EU med ummah:

“For many European countries, it seems that the EU is that ‘ummah’. It is not surprising that many Muslims relate to that concept.”

Vidare ger Hizb ut-Tahrir sin syn på feminism i broschyren ”Kvinnan i islam”:

”Kvinnorna i väst har länge lidit under falska fanor om kvinnans frigörelse, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Islam däremot gav en kristallklar beskrivning av kvinnans status i samhället. […] Kvinnans primära roll och ansvar är i hennes hem som mor och hustru. […] Det är alltså tillåtet för henne att söka arbete och även om ansvaret för det ekonomiska välbefinnandet i en familj vilar på mannens axlar så får hon hjälpa till. En kvinna får söka jobb utanför hemmet så länge det är inom gränserna för vad som är tillåtet enligt Islam.”

Här står det alltså svart på vitt att den västerländska kvinnans frigörelse är en ”falsk fana”, medan islam påbjuder kvinnan att sköta hushållet och att hon får söka jobb – under förutsättning att detta är godkänt av hennes make samt tillåtet enligt islam. Det finns flera kvinnor – bland andra Amineh Kakabaveh, Sara Mohammad, Mona Walter och Hanna Gadban – som varnar för denna patriarkala kvinnosyn inom islam. Märkligt nog anklagas dessa modiga kvinnor för att vara ”rasister och islamofober” av ”feminister” inom identitetsvänstern. Obegripligt nog vill inte identitetsvänstern stå upp för de feministiska liberala ideal som kvinnor har kämpat för under århundraden, utan tar istället islamisternas parti. Här finns en paradox, PK Syntax Error, i det svenska politiska landskapet.

Vidare står det i Hizb ut-Tahrirs broschyr ”Kvinnan i islam”:

”Likaså tenderar västvärlden att ignorera våldet mot kvinnor som sker inrikes. […]

Mer än 28 000 fall av våld mot kvinnor rapporterades under 2011 i Sverige. 17 000 av dessa fall klassificerades som sexualbrott. Sverige har en av de högsta nivåerna av våldtäkter som redovisas i världen samtidigt som det totala antalet rapporterade våldtäkter ökade med 17 % 2011.”

Detta är en anklagelse mot det sekulariserade Sverige som är direkt ohederlig. Alla som har studerat kriminalstatistik vet att sexualbrottsligheten i Sverige på 1970-talet och tidigare var i det närmaste obefintlig. I takt med invandringen från muslimska länder ökade från 1980-talet och framåt ökade sexualbrottsligheten i motsvarande takt. Numera är det inte tillåtet att föra statistik över hur många brott som begås av invandrare i Sverige, men i Norge visar statistiken att 83 av 86 överfallsvåldtäkter utfördes av män med utomvästlig bakgrund, så det finns anledning att tro att förhållandet är snarlikt i Sverige. Sexualbrottsepidemin i Sverige är alltså ett resultat av en frikostig invandring från muslimska länder, vilket är raka motsatsen till den bild Hizb ut-Tahrir försöker måla upp i sin broschyr.

Talespersonen för Hizb ut-Tahrir i Skandinavien är dansken Junes Kock. (I Danmark dömdes förre talesmannen Fadi Abdulatif till fängelse två gånger, dels för hets mot judar, dels för hot mot statsministern.) I en intervju med Sydsvenska Dagbladet ger Junes Kock sin syn på straff och homosexualitet:

”Om det inträffat en katastrof, till exempel en orkan, så kan man inte hugga handen av folk som stjäl. Men om en person inte fattas något och trots det stjäl, då är straffet hårt. Då får man handen avhuggen.

Homosexualitet är mot människans natur. Det är ett abnormt sätt att tillfredställa sig. Därför är det inte tillåtet. Straffet är den yttersta konsekvensen: döden.”

Det finns även en video med en brittisk medlem ur Hizb ut-Tahrir som viftar med en kökskniv och förklarar att vissa brott ska bestraffas med amputation i enligt sharialagarna.

Hizb ut-Tahrir är det ultimata exemplet på occidentofobi, vilket innebär att muslimer radikaliseras och isolerar sig från de västerländska majoritetssamhällen de frivilligt har invandrat till.

Däremot har partiet ett ganska frostigt förhållande till Islamiska Staten, som de anser vara vilseledda jihadister som griper till våld istället för verka för profetian. I denna debattartikel kallar Junes Kock Islamiska Staten för ”den urspårade milisen”. Islamiska Staten betraktar Europa som Dar al-Kufr (de otrognas land), det vill säga ett problem, medan Hizb ut-Tahrir istället betraktar Europa som en potentiell del av Dar al-Islam, det vill säga en möjlighet.

Det rapporteras förhållandevis lite om Hizb ut-Tahrir i Sverige, förmodligen eftersom massmedia är för politiskt korrekta för att våga avslöja partiets ideologi. Det hörs heller inte särskilt många protester mot Hizb ut-Tahrir från svenska politiker eller opinionsbildare. I Ryssland är däremot Hizb ut-Tahrir listat som en förbjuden terroristorganisation och Tyskland har förklarat organisationen som olaglig på grund av antisemitism och antiisraelisk propaganda. Dessutom har en motrörelse börjat växa sig allt starkare i Storbritannien. Frontgestalten för denna rörelse heter Maajid Nawaz och han beskrivit sin tillvaro som islamistisk extremist i boken Radical; numera har han lämnat Hizb ut-Tahrir och driver istället tankesmedjan Quilliam som verkar för att motarbeta radikal islam.

Hur stora kan Hizb ut-Tahrir bli i Sverige? Vid valet i september 2014 gjorde ledarskribenten Per Gudmundsson och Ibrahim Bouraleh på Islamiska Förbundet bedömningen att partiet är en liten isolerad sektliknande grupp. Sedan dess har dock ytterligare cirka 200.000 muslimer invandrat till Sverige. När en del av den gruppen får uppehållstillstånd, blir svenska medborgare och får rösträtt kan styrkeförhållandet ändras. Dessutom har Miljöpartiet den senaste tiden rensat ut flera islamister som Mehmet Kaplan och Yasri Khan, så ett antal radikala muslimska väljare kan istället komma att byta från Miljöpartiet till Hizb ut-Tahrir inför valet 2018.

Det har inte gjorts någon attitydsundersökning bland muslimer i Sverige, men i Danmark har Jyllands-Posten gjort en opinionsmätning bland landets muslimska befolkning. Enligt denna undersökning anser drygt 77% av Danmarks muslimer att man måste leva helt och fullt efter Koranen. Det är en markant ökning jämfört med för tio år sedan då motsvarande siffra låg på drygt 62% – med andra ord har det skett en påtaglig radikalisering bland muslimerna i Danmark. Sannolikt beror radikaliseringseffekten på flera saker: dels har antalet muslimer i Danmark ökat kraftigt vilket har gett gruppen styrka att flytta fram sina positioner, dels kommer numera de invandrade muslimerna från mer radikala och avlägsna länder som Somalia, Eritrea, Irak och Syrien än tidigare då de flesta kom från reformerade länder som Bosnien och Turkiet. En majoritet av Danmarks muslimer, drygt 52%, avfärdar också att islam skulle behöva reformeras för att bli kompatibelt med ett västerländskt demokratiskt samhälle; istället menar de att det är det danska samhället och danskarna som ska anpassas till islam.

Det är inte exakt klarlagt hur många muslimer som befinner sig i Sverige. I januari 2015 uppskattades 5% vara muslimer, vilket motsvarar 450.000 personer. Under 2015 invandrade dock ytterligare 163.000 personer, varav de flesta är muslimer, vilket leder till ett ungefärligt antal på 600.000 muslimer i Sverige. Om den danska attitydsundersökningen är applicerbar på svenska förhållanden skulle cirka 300.000 muslimer anse att islam och sharia ska ha företräde framför det svenska samhällets lagar. Det motsvarar drygt 4% av väljarkåren och är alltså (minst) den rekryteringsbas Hizb ut-Tahrir har de kommande åren.

Förhoppningsvis kommer Hizb ut-Tahrir att förbli ett litet marginaliserat extremistparti. Fast det är alltid svårt att sia om framtiden – framförallt när det kan dyka upp oväntade händelser, så kallade svarta svanar. Partier som står långt ifrån etablissemanget har dessutom en häpnadsväckande förmåga att växa förvånansvärt snabbt. Sverigedemokraterna, som är motsvarigheten till Front National i Frankrike, växte från 5,7% i rikdagsvalet till 28,8% och blev största parti i Yougov-mätningen i januari 2016. Ingen hade förutsett den dramatiska tillväxten. På motsvarande sätt hade ingen i boken ”Underkastelse” heller förutspått det Muslimska Brödraskapets snabba tillväxt. Det är i skrivande stund osannolikt att Hizb ut-Tahrir kommer att bli en maktfaktor i den närmaste framtiden – men det kan heller inte uteslutas.

Frågan är hur det kommer att se ut inför det svenska riksdagsvalet 2022, vilket är samma år då Michel Houellebecqs dystopiska roman ”Underkastelse” utspelar sig?

7 reaktioner på ”Hizb ut-Tahrir”

    1. Det kommer de inte att göra – åtminstone inte via HUT. Istället kan radikaliserade muslimer bli medlemmar eller sympatisera med HUT, vägra rösta, och därmed undermineras demokratin.

  1. Tyvärr. Det går inte ihop sig att säga man är för yttrandefrihet och sedan förhandsgranska komentarsfälten.

  2. OT:

    Jag tänkte bara kommentera ditt val av namn på bloggen. Jag tycker att det är väldigt passande.

    Vi svenskar har blivit hjärntvättade av media, skola och makthavare sedan långt tillbaka. För mig har avprogrammeringen (jag tycker att det är relevant att använda ett sådant uttryck) varit en fascinerande upplevelse.

    Jag tror jag haft vissa fördelar när det gällde att lyckas med avprogrammering i det att jag är väldigt självreflekterande, ganska fritänkande och något av en enstöring. Trots det hade programmeringen lyckats nå djupt och det tog tid att bli fri.

    Jag undrar hur andra upplever sitt ”uppvaknande”. För även om jag tror att vissa aldrig köpt propagandan antar jag att det åtminstone finns några som liksom jag har befriats genom vänner, internet och egen tanke- och känslomöda.

    1. Tack! Själv vaknade jag upp ur hjärntvätten för två år sedan när jag läste boken ”Invandring och mörkläggning”. Det kändes ungefär som när Neo i The Matrix tar det röda pillret, lämnar illusionen i matrisen och hamnar i Zion. När jag började blogga kändes namnet på bloggen kändes ganska självklart. Först handlade det mest om mörkläggningen runt invandringen, och även om det har börjat luckras upp i vanliga medier finns det fortfarande en ocean av mörklagd information att ösa ur. Sedan har det blivit uppenbart att mycket annat mörkas: klimatskepticismen, EU:s internationalisering, globaliseringen och dess organisationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *