Invandring och arbetslöshet

af

I massmedia förmedlas ofta bilden av att det arbetsgraden bland utländskt födda är samma eller till och med högre än bland inrikes infödda i Sverige. Dagens Nyheter har rapporterat att ”utrikesfödda har oftare jobb än andra”, vänstervinklade magasinet ETC skriver att ”det är falskt att påstå att ökad invandring ger högre arbetslöshet” och SVT har meddelat att ”ett syriskt kompetensregn faller över Sverige”. Nå, så hur väl stämmer då dessa agendasättande nyheter? Projekt Morpheus har grävt fram fakta och statistik för att få en tydligare bild av verkligheten på arbetsmarknaden.

Statistiska Centralbyrån (SCB) har gjort en studie om invandrares förvärvsfrekvens. I rapporten konstateras att av de utrikes födda (i åldern 20–64 år) var 58% förvärvsarbetande 2012, jämfört med 82% av de inrikes födda.

Ålder vid invandringen

En faktor som spelar stor roll för förvärvsfrekvensen är åldern vid invandringen. Personer som var yngre vid invandringen arbetar i högre utsträckning än de äldre. SCB skriver:

”Kvinnor och män som var 20–24 år när de invandrade har 15 år senare, år 2012, en förvärvs­frekvens på 72 respektive 79 procent. För både kvinnor och män som var 30–34 år vid invandringen är förvärvs­frekvensen 73 procent och för de som var 40–44 år är förvärvsfrekvensen drygt 50 procent efter 15 år i Sverige.”

Forvarvsfrekvens-aren-efter-invandring-1997-bland-de-som-var-20-24-ar-vid-invandringen-samt-forvarvsfrekvens-hos-jamnariga-inrikes-fodda
Förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 bland de som var 20-24 år vid invandringen samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda. Källa: SCB.
Forvarvsfrekvens-aren-efter-invandring-1997-bland-de-som-var-30-34-ar-vid-invandringen-samt-forvarvsfrekvens-hos-jamnariga-inrikes-fodda
Förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 bland de som var 30-34 år vid invandringen samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda. Källa: SCB.
Forvarvsfrekvens-aren-efter-invandring-1997-bland-de-som-var-40-44-ar-vid-invandringen-samt-forvarvsfrekvens-hos-jamnariga-inrikes-fodda
Förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 bland de som var 40-44 år vid invandringen samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda. Källa: SCB.

Skälet för invandring

Skälet för invandring spelar också stor roll för förvärvsfrekvensen. SCB rapporterar följande:

”Personer som invandrat till Sverige för att arbeta har relativt snabbt efter invandringen en förvärvsfrekvens på ungefär samma nivå som jämngamla inrikes födda. […] Lägst förvärvsfrekvens har kvinnor och män som kommit till Sverige som flyktingar. Drygt 60 procent av kvinnorna och männen är förvärvsarbetande efter 15 år i Sverige. För kvinnor och män som kommit till Sverige som anhöriga är förvärvsfrekvensen något högre än för de som kommit som flyktingar. […] Kvinnor som saknar registrerad grund för bosättning, och alltså främst kommer från de nordiska länderna, har 15 år efter invandringen en högre förvärvsfrekvens än män inom samma grupp, men något lägre förvärvsfrekvens än jämngamla inrikes födda kvinnor.”

Mans-forvarvsfrekvens-aren-efter-invandring-1997-efter-grund-for-bosattning-samt-forvarvsfrekvens-hos-jamnariga-inrikes-fodda
Mäns förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 efter grund för bosättning samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda. Källa: SCB.

 

Kvinnors-forvarvsfrekvens-aren-efter-invandring-1997-efter-grund-for-bosattning-samt-forvarvsfrekvens-hos-jamnariga-inrikes-fodda
Kvinnors förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 efter grund för bosättning samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda. Källa: SCB

I vissa grupper av flyktingar är arbetslösheten betydligt högre än genomsnittet – i den somaliska gruppen är så många som 75% arbetslösa; bland somaliska kvinnor i Sörmland är arbetslösheten svindlande 90%.

Det finns dessutom missvisande faktorer som påverkar statistiken ovan – till asylsökarnas nackdel. Carl B Hamilton påpekar i en debattartikel i SvD att många asylsökare inte finns med i arbetslöshetsstatistiken under flera år:

”Nyanlända tycks endast med en lång fördröjning komma att ingå i Sveriges definition av arbetslösa. […] För de många som kommer 2015 kan det därför i värsta fall dröja flera år innan de registreras som arbetslösa, trots att de oftast är uppenbart arbetslösa i dag.”

När dessa nyanlända börjar räknas in i statistiken kommer sannolikt arbetslösheten bland asylinvandrare att öka ännu mera.

Utbildningsnivå

Även utbildningsnivån har stor inverkan på förvärvsfrekvensen. SCB skriver följande:

”Personer med för­gymnasial utbildning har lägst förvärvsfrekvens bland både utrikes och inrikes födda. Bland utrikes födda och inrikes födda med samma utbildningsnivå har utrikes födda lägre förvärvsfrekvens oavsett om utbildningsnivån är förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial. […] Efter tio år i Sverige har utrikes födda män med eftergymnasial utbildning samma förvärvsfrekvens som inrikes födda män med förgymnasial utbildning. Utrikes födda kvinnor med eftergymnasial utbildning har samma förvärvsfrekvens som inrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning efter åtta år. Efter tio år har även utrikes födda kvinnor med gymnasial utbildning en förvärvsfrekvens i nivå med inrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning. […] Att personer som kommit till Sverige som flyktingar har betydligt lägre förvärvsfrekvens än andra grupper som invandrat till Sverige hänger delvis samman med deras utbildningsnivå. Bland de som kommit som flyktingar har knappt en tredjedel eftergymnasial utbildning.”

Mans-forvarvsfrekvens-aren-efter-invandring-1997-efter-utbildningsniva-samt-forvarvsfrekvens-hos-jamnariga-inrikes-fodda
Mäns förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 efter utbildningsnivå samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda. Källa: SCB.
Kvinnors-forvarvsfrekvens-aren-efter-invandring-1997-efter-utbildningsniva-samt-forvarvsfrekvens-hos-jamnariga-inrikes-fodda
Kvinnors förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 efter utbildningsnivå samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda. Källa: SCB.

Bland asylinvandrare ökar andelen i arbete till cirka 50% efter 7 år. Anledningen till den höga arbetslösheten bland flyktingar är att över 60% av dessa endast har högst förgymnasial utbildning och att cirka 40% är analfabeter. I det högteknologiska Sverige är endast 2,5% av den totala arbetsmarknaden tillgänglig för denna lågkvalificerad arbetskraft, så majoriteten av de nyanlända flyktingarna hamnar i arbetslöshet och bidragsberoende.

Att syrierna enligt SVT skulle utgöra ett ”kompetensregn” är dessutom en myt. Tino Sanandaji skriver på SVT Opinion:

”Uppgiften stämmer inte och bygger på en knasig definition av högutbildad där även enkla yrkesutbildningar har räknats in. I Sverige betyder dock högutbildad högskoleutbildad, någon med ett par års mekanikträning i den syriska militären betraktas inte som högutbildad. […] Enligt SCB är ungefär 10 procent av nyanlända syrier i arbetsför ålder högutbildade jämfört med ungefär 25 procent av totalbefolkningen.”

Sammanfattningsvis förvärvsarbetar personer med utländsk bakgrund avsevärt mindre än inrikes födda. Bland utrikes födda (i åldern 20–64 år) var 58% förvärvsarbetande 2012, jämfört med 82% av de inrikes födda. I vissa grupper, som den somaliska, är arbetslösheten så hög som 75-90%. Dessutom registreras inte alla hundratusentals nyanlända i statistiken, vilket sannolikt kan att leda till att arbetslösheten bland asylinvandrarna kommer att skjuta i höjden ännu mer om några år.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *