Snart kraschar Sveriges ekonomi

graph

Hur ser framtiden ut för Sveriges ekonomi? Ganska dyster, minst sagt. Sveriges statsskuld skenar och takten accelererar. Enligt Riksgäldens prognos kommer statsskulden att öka från 1.354 miljarder SEK (2015-09-30) till 1.476 miljarder SEK i slutet av 2015. Det finns framförallt två gigantiska risker för landets finanser: invandringen och bostadsbubblan.

Enligt ekonomidocent Jan Tullbergs uträkningar i boken Låsningen från 2014 kostade invandringen totalt cirka 250 miljarder SEK/år inklusive sjukvård, bidrag och inräknat bortträngningseffekter på arbetsmarknaden. Hans kalkyler gjordes dock innan asylkaoset bröt ut på allvar i Sverige hösten 2015, så de siffrorna kommer säkert att behöva räknas upp med åtskilliga miljarder de kommande åren. Migrationsverket har en budget på 170 miljarder för den kommande mandatperioden. Inte heller den budgeten håller längre eftersom den lades innan massinvandringen eskalerade hösten 2015. En reviderad budget uppskattas till minst 200 miljarder SEK.

Troligtvis kommer det att bli ännu dyrare än så med tanke på att det i skrivande stund kommer cirka 2000 ”ensamkommande flyktingungdomar” till Sverige i veckan. Migrationsverket uppskattar att totalt cirka 30.000 ”ensamkommande” kommer till Sverige på årsbasis. Eftersom varje ”flyktingungdom” kostar i snitt en miljon SEK/år blir detta ett nätt litet tillskott på cirka 30 miljarder SEK – per år.

Kostnaderna för asylmottagandet håller på att skena bortom all kontroll. Med tanke på att Sveriges totala skatteintäkter ligger på cirka 1600 miljarder SEK/år inser var och en det orimliga i migrationspolitikens ekonomi. Regeringen har redan aviserat nedskärningar i välfärdssystemen och skattehöjningar på cirka 15.000 SEK per hushåll för att finansiera den extrema invandringen. Återigen är det tveksamt om dessa åtgärder är tillräckliga med tanke på att kostnaderna förväntas öka ännu mer. På Regeringskansliet råder just nu panik och alla department har nyligen fått order att spara och skära eftersom invandringen slukar miljarder och åter miljarder.

Ännu mer skrämmande blir Sveriges ekonomiska framtidsutsikter eftersom Malmö är konkursmässigt på grund av den stora invandringen. För en generation sedan hade Malmö positiva skatteintäkter och låg över riksgenomsnittet. Nu har Malmö 12 miljarder i skatteintäkter och får 5 miljarder i utjämningsbidrag från övriga Sverige. Malmö har sämre ekonomi än Grekland. Vad händer med resten av Sverige om en generation? Kommer hela landet att vara konkursmässigt, precis som Grekland är nu?

Den andra stora ekonomiska risken i Sverige är bostadsbubblan. Åratal av låg eller negativ ränta, samt bostadsbrist på grund av invandringen, har pressat upp bostadspriserna till historiskt höga nivåer. I Stockholm är numera lägenhetspriserna hisnande 110.000 SEK/kvadratmeter. Nu varnar flera ekonomer, inklusive Konjunkturinstitutet, för en bostadsbubbla som riskerar att spricka den närmaste tiden. En anledning till detta är att Sverige har världens näst högsta skuldsättning. Andreas Cervenka skriver i SvD:

”I en tabell över världens mest skuldsatta ekonomier
alla kategorier hamnade Sverige på andra plats med skulder på 293 procent av BNP, endast slaget av Japan med 411 procent. Jo, ni läste rätt.”

Martin Armstrong har förutspått att nästa stora finanskris ska bryta ut tidigt 2016, vilket mycket väl kan stämma eftersom en ny infekterad debatt om skuldtaket är under uppsegling i USA:s kongress. Armstrong kallar den kommande finanskrisen för statsskuldskrisen. Statsskuldskrisen kommer i princip att bli en fortsättning på subprimekrisen, men utan skyddsnät. Skillnaden är att staterna numera är så skuldsatta att de inte har samma förmåga att rädda konkursande banker med bail outs som under åren 2008-2009. Det förklarar varför bankerna planerar för bail in, det vill säga möjligheten att expropriera spararnas pengar, sedan årskiftet 2016. Tidningen ETC skriver:

”Den svenska modellen har varit tydlig. När de svenska bankerna får ekonomiska problem lånar svenska staten ut pengar. Systemet kallas ‘bail out’. Men detta förändrades på G20-mötet i november förra året. Där beslutades om en ny internationell standard för världens storbanker. Vid en kris ska banken få ta sina kunders kapital, alltså privatpersoners sparkonton och pensionsfonder, för att rädda sig själva, så kallad ‘bail in’. Risken för spararna är uppenbar. Det nya systemet gäller i första hand storbanker med betydelse för den globala ekonomin, så kallade Global Systemically Important Bank. Den enda svenska banken är Nordea samt Danske bank som också är verksamma här. Men även fler svenska banker som SEB och Swebank, kan komma att beröras av de nya direktiven.”

Dessutom är räntan negativ, så centralbankerna har inte räntesäkningsvapnet att ta till längre. Läget för Sveriges ekonomi i en ny finanskris kommer att bli synnerligen allvarligt, även ur ett internationellt perspektiv. Dödskorset i OMX30 inträffade i september 2015 och nu väntar en volatil tid på börsen tills en huvud-skuldra-formation har fullbordats. I februari 2016 väntas det stora börsraset komma.

Som en konsekvens av invandringens skenande kostnader och bostadsbubblans storlek börjar allt fler internationella investerare att få kalla fötter. Cornucopia skriver:

”‘Häromdagen blev jag uppringd av en bekant, en pensionsförvaltare i Boston, som ville ventilera sin oro för att Sverige börjar bli lite väl riskfyllt för hans investeringsprofil. […] Dels är han oroad över de skenande huspriserna som möts med en minusränta. […] Dels uppmärksammade han förra veckans Financial Times-artikel som beskrev den svenska migrationspolitiken som lite av ett socialt experiment med svåra integrationsproblem. […] Min förvaltarvän börjar oroa sig för de offentliga finanserna för första gången på närmare 20 år.’

När utländska (pensions)förvaltare drar öronen till sig kommer de sälja svenska statsobligationer och sluta köpa nya. Marknadsräntorna kommer stiga, staten får dyrare att finansiera nyupplåningen som ska finansiera hela krisen, underskotten stiger ännu mer och även räntorna på bostadsobligationerna kommer sticka iväg.”

Riksgälden flaggar i dagarna för att de behöver öka upplåningen på grund av de skenande asylkostnaderna. Räntan på en tioårig svensk statsobligation ökade därmed från 0,65% till 0,73% efter Riksgäldens besked, något som även uppmärksammades av utländska medier. När räntorna börjar stiga kommer det givetvis att påverka de överbelånade bostadsägarna, vilket kan leda till att bostadsbubblan till slut spricker. Än värre blir det om många internationella investerare slutar att investera i Sverige. Då finns det snart inget kapital kvar till att finansiera västvärldens mest extrema invandring. Inte heller kommer det att finnas mycket pengar över till den svenska välfärden.

 

 

18 reaktioner på ”Snart kraschar Sveriges ekonomi”

    1. Tack för din fråga. Du kan läsa mer om bankernas planer för bail in här: http://www.etc.se/ekonomi/bankerna-far-ta-dina-pengar-att-klara-krisen. Där står det:

      ”Den svenska modellen har varit tydlig. När de svenska bankerna får ekonomiska problem lånar svenska staten ut pengar. Systemet kallas ”bail out”. Men detta förändrades på G20-mötet i november förra året. Där beslutades om en ny internationell standard för världens storbanker. Vid en kris ska banken få ta sina kunders kapital, alltså privatpersoners sparkonton och pensionsfonder, för att rädda sig själva, så kallad ”bail in”. Risken för spararna är uppenbar. Det nya systemet gäller i första hand storbanker med betydelse för den globala ekonomin, så kallade Global Systemically Important Bank. Den enda svenska banken är Nordea samt Danske bank som också är verksamma här. Men även fler svenska banker som SEB och Swebank, kan komma att beröras av de nya direktiven.”

      Det nya regelverket för bail in kommer att vara på plats i januari 2016. Då har de nämnda bankerna alltså rätt att ta alla sparpengar som överstiger bankgarantin på 100.000 EUR. Därmed inte sagt att de kommer att göra det, men risken finns. Bland annat inträffade det på Cypern 2013 då flera ryska miljardärers konton plundrades på miljonbelopp. Det man kan göra för att skydda sig är att sprida ut sitt sparkapital på flera banker, dvs placera max 100.000 EUR i respektive bank eller finansinstitut. Allt detta har tystats ner i media av någon anledning, kanske för att undvika panikreaktioner på finansmarknaden.

        1. Den information jag har kommer från artikeln i ETC. Jag har även följt olika kommentarsfält på diverse ekonomibloggar och där indikeras att detta regelverk kommer att sjösättas tidigare, dvs under hösten 2015. Själv har jag ingen direkt insyn i bankernas verksamhet, men med tanke på bostadsbubblan och de skenande asylkostnaderna är det logiskt att bankerna ser om sina hus och försöker skydda sig mot konkurs om en stadsskuldskris skulle bryta ut. Gör gärna lite efterforskningar själv och kommentera om du hittar några intressanta resultat.

    1. Att de kommer ta belopp över 100 000 euro är naturligtvis inte bra, men det är väl ganska lång väg ner till ”fattig”! Frågan är nog om staten klarar att infria sitt åtagande? Staten har ju betydligt fler åtaganden, och tar ju på sig allt fler för varje dag som går! Kommer staten klara allt??

  1. Nej, öppna gränserna ta in miljoner syrianer, somalier eller vad … kanske de finansiella problem kommer överskuggas av andra problem. Islamisk fundamentalism, krav på Shariazoner, ökad kriminalitet, parallellsamhällen (som redan förekommer idag) … det kanske låter lite nojigt men när smäller det nästa gång och i vilken omfattning.

    Våra politiker, i sina hopplösa rosaskimrande ”luftslott”, skapar ett problem som nästkommande generationer knappast kommer kunna lösa.

    Det här är total IDIOTI! Ett land med fantastiska arv, på alla sätt och vis, körs i botten av karriärpolitiker med NOLL kontakt med verkligheten …

    1. Utvecklingen i Sverige de senaste åren är verkligen helt absurd, på gränsen till det bisarra. Man undrar vad som kan ligga bakom detta vanvett och totala misskötsel av landet. En konspiratorisk förklaring skulle kunna vara Agenda 2030: http://www.morpheusblogg.se/2015/10/11/bilderberggruppen-och-de-som-styr-varlden/. Det framstår som en konspirationsteori, men en så absurd utveckling i Sverige skulle kunna ha en lika absurd förklaring.

  2. 1900:-/dygn för ensamkommande är INTE snittkostnad, utan den schablonersättning som staten ger kommunerna. Verklig kostnad kan vara upp till 16 000 :- per dygn i extremfall (Riksdag och Departement 2012-02-29)

  3. Och allt detta är med hög sanolikhet orkestrerad av de rika Arabländerna med hjälp av IS etc. som driver på folkvandringen.

  4. Jag är inget mattegeni, men jag har sunt förnuft kan inte förstå hur man kan skuldsätta en nation på detta vis. Dessa flyktingar hur många % kommer till ett jobb, många av dessa är anafalbeter och Sverige börjar dom enkla jobben bli få. Alltså är det bluff o båg som de våra styrande svamlar om, men dom har ju sitt på det torra en hel nation kör dom i botten på kort tid och gör att vi svenskar vantrivs, att man ska behöva uppleva detta vansinne som pågår. Sd har rätt man hjälper mer människor i närområden för det är det,det handlar om men det finns ju olika meningar om det det är bättre att vi får det illa ställt typ Grekland sen kan dom som stöttat detta vansinne gotta sig.

    1. Cirka 30% av de som kommer är analfabeter, och 2.5% av arbetsmarknaden är tillgänglig för dem. Då inser man rätt snabbt det ohållbara i situationen. I den somaliska gruppen är arbetslösheten 75%. Inte ens syrierna är så välutbildade som SVT:s ”kompetensregn” påstår, utan de som verkligen är universitetsutbildade är cirka 10%, se http://www.tino.us/2015/04/onsketankande-av-stefan-lofven-att-30-procent-av-syrier-har-hogskoleutbildning/

  5. hej.
    Hur tror du det kommer se ut den närmaste tiden?
    Fick precis in deg från försäljning av bostad och har så tur att jag har en hyresrätt som jag betalar 5000 kr i månaden för just nu.(hyr ut ett rum)
    Så, min fråga är om du tycker jag ska köpa en ny lägenhet/villa eller vänta på att priserna går ner?

    1. Hej. En sajt som gör bra ekonomiska prognoser är Cornucopia (cornucopia.cornubot.se). Där förutspås en börsnedgång de kommande 2-3 åren: http://cornucopia.cornubot.se/2016/02/konjunkturens-attaarscykler-talar-for.html. Bostadspriserna förutspås dock öka ett tag till, vilket beror på högkonjunkturen, den negativa räntan och att amorteringskravet driver folk att köpa bostäder innan det träder i kraft: http://cornucopia.cornubot.se/2016/03/inga-tecken-pa-fallande-bostadspriser-i.html. Nordea har dock spekulerat i hur BNP påverkas av en nedgång av bostadspriserna redan under 2016: http://cornucopia.cornubot.se/2016/01/nordea-10-bostadsprisfall-kan-ge-1-bnp.html. Förslagsvis skulle jag vänta till efter att amorteringskravet har trätt i kraft i juni och se vad det får för effekt på bostadsmarknaden. Jag är dock ingen auktoriserad ekonomisk rådgivare, så ta dessa råd med en nypa salt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *