Rysslands plan med kriget i Syrien och flyktingströmmarna

ru-tank

Att Ryssland är den största leverantören av vapen till Assads regim i Syrien är ingen hemlighet. Den ryske utrikesministern erkände helt öppet i en debattartikel i DN år 2011 att Ryssland tjänar miljardbelopp på vapenleveranserna till Syrien – och att de planerade att fortsätta med det. Fyra år senare fortsätter Ryssland mycket riktigt att leverera vapen och ammunition till Assads regim i Syrien. Faktum är att Ryssland är den största vapenleverantören till Syrien. Den senaste tiden har Ryssland dessutom skickat stridande förband till Syrien.

Ett skäl till att Ryssland stödjer Assad är att de känner sig hotade av Islamiska Staten. Enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov strider cirka 2000 ryssar från norra Kaukasus med Islamiska Staten. Ska man även tro jihadisternas tidplan så planerar de att expandera kalifatet till västra Ryssland.

I rysk media framträder även denna bild: de ryska journalisterna är skadeglada och rent av hånfulla för att Europa tar emot de stora flyktingströmmarna från kriget i Syrien. I svenska medier visas oftast bilder på kvinnor och barn på flykt, medan ryska medier hellre visar hur manliga immigranter (vilka de facto utgör cirka 75% av alla immigranter till EU) drabbar samman med ungersk gränspolis. Kontrasten är slående. Den allmänna opinionen i Putintrogna media är att flyktingarna tar all uppmärksamhet av EU:s ledare och politiskt korrekta media, vilket leder till Rysslands intervention i Ukraina och Krim hamnar i medieskugga. Vidare är ryska medier nöjda med att EU destabiliseras av flyktingströmmarna på grund av att allt fler EU-länder inför gränskontroller och att Schengenavtalet därmed håller på att implodera. Denna utveckling förstärks av att Putins regim sponsrar EU-kritiska och nationalistiska partier som Front National i Frankrike. Ett försvagat, eller till och med upplöst, EU kan inte sätta lika stark press på Ryssland med ekonomiska sanktioner.

Ett försvagat EU främjar ett av Putins främsta mål i världspolitiken: nämligen att slippa de ekonomiska sanktionerna från väst. Flyktingströmmarna till EU har alltså blivit ett implicit vapen för Putins regim på den storpolitiska arenan. Den här bilden har inte bekräftats officiellt av ryska myndigheter, men med tanke på att Putins regim kontrollerar de flesta media finns det anledning att tro att skadeglädjen frodas även i Kreml.

Dessutom har Ryssland börjat bomba Islamiska Staten, även om de flesta anfallen än så länge har skett mot andra rebellgrupper som är i opposition mot Assad. En av attackerna mot Islamiska Staten har lett till 600 jihadister har kapitulerat och börjat fly mot EU, där förmodligen Sverige väntar som slutdestination för många av dem.

De ryska attackerna mot Islamiska Staten (och andra rebellgrupper) har försatt USA i en prekär situation. Till att börja med är det värt att konstatera att det var USA:s anfallskrig mot Irak 2003 som inledde sönderfallet i Mellanöstern, vilket sedermera utmynnade i inbördeskriget i Syrien och Islamiska Statens uppgång. Om USA motsätter sig Rysslands attacker framstår det som att USA sponsrar Islamiska Staten, vilket de förvisso direkt och indirekt har gjort. Om USA å andra sidan går med i Rysslands allians bekräftar de Putin i hans agerande. Eventuellt kommer även Saudiarabien att gå in i kriget mot Assad och Putin; en sådan intervention skulle kunna leda till ett storskaligt krig i hela Mellanöstern, vilket skulle leda till att oljepriset skulle rusa uppåt. Putin skulle tjäna på ett ökande oljepris, vilket i sin tur skulle stärka rubeln och den krisande ryska ekonomin. Även i ett sådant scenario skulle Putin komma ut som vinnare.

Ryssland och Kina (som också levererar stora mängder vapen till Syrien) har med sina veton i FN:s säkerhetsråd stöttat Assads regim genom att blockera alla resolutioner för ett ingripande i Syrien. På den motsatta sidan har förvisso USA konsekvent krävt Assads avgång, vilket ledde till att fredsförhandlingarna om Syrien strandade 2011. Såväl USA/NATO som Ryssland/Kina bär alltså skulden till att inbördeskriget i Syrien fortsatte och eskalerade 2011.

Att Ryssland vill låta kriget i Syrien fortsätta med sina vapenleveranser har alltså sin förklaring i att de vill tjäna pengar på vapenleveranserna, framstå som hjältar som bombar Islamiska Staten, att avleda fokus från invasionen av Ukraina och att försvaga EU. Allt detta främjar Putins övergripande mål, vilka är att slippa västs sanktioner mot Ryssland och att öka oljepriset för att stärka rubeln.

En reaktion på “Rysslands plan med kriget i Syrien och flyktingströmmarna”

  1. Syriens förmåga att betala för vapen torde vara obefintlig, möjligen om de på längre sikt kan ta tillbaka Golan och dess gasfält, samt börja utvinna gas ur Medelhavet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *