Misshandeln av den amerikanske journalisten Marcus DiPaola i Hamburg har väckt stor uppmärksamhet de senaste dagarna – inte minst eftersom Mathias Wåg tycks dirigera vänsterextremisterna som hotar DiPaola. Men vad var egentligen bakgrunden till incidenten?
Vad har Irak, Iran, Libyen och Ryssland gemensamt? Samtliga dessa länder har utsatts för aggressioner av USA – antingen via militära angrepp eller ekonomiska sanktioner. USA har rättfärdigat dessa attacker och sanktioner med retorik i västmedia om ”att sprida demokrati och mänskliga rättigheter”. Samtidigt stödjer USA alltjämt minst lika brutala diktatorer ibland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraten utan några problem. Den verkliga förklaringen till att just Irak, Iran, Libyen och Ryssland har drabbats stavas istället – petrodollar.
Den franske författaren Michel Houellebecqs kontroversiella idéroman “Underkastelse“ handlar om hur Frankrike år 2022 får en president från det Muslimska Brödraskapet. Relativt snabbt förvandlas Frankrikes demokratiska system som baseras på frihet, jämlikhet och broderskap till en islamistisk teokrati. Arbetslösheten minskar radikalt när alla kvinnorna tvingas lämna arbetslivet och blir hemmafruar; de flesta kvinnor byter klädstil från kort kjol till niqabs och heltäckande dräkter; utbildningsväsendet islamiseras och universiteten finansieras av Saudiarabien. Förändringen till ett islamistiskt Frankrike sker gradvis men går ändå förhållandevis snabbt. Frågan är om det finns någon substans i den dystopiska romanen? Svaret är att det finns ett flertal islamistiska partier på frammarsch i Europa – varav många har starka kopplingar till Turkiets president Erdoğan.
Börsuppgången som har pågått sedan 2009 är förmodligen den mest hatade i världshistorien. Olyckskorparna har varnat för en börskrasch under flera år – men världens börser bara stiger och stiger, dopade av minusräntor och stödköp av världens centralbanker. Även auktoriteter på området som riksbankschefen Stefan Ingves och Anders Borg varnar numera för att bostadsbubblan riskerar att spricka och att det kan resultera i fallande bostadspriser och aktiekurser. Frågan är bara när nästa finanskris kommer – och hur allvarlig den kan bli?
Fortsätt läsa Den mest hatade börsuppgången i världshistorien
Förra veckans ”Skyltgate”, då en vänsterextrem skylt förvarades i SR:s bil på Järvafältet, väckte enorma reaktioner inom sociala medier, alternativmedia och på Flashback. Det har spekulerats friskt i om det var SR:s personal som tog med skylten till Spånga IP då Jimmie Åkesson höll sitt tal – och det förekom även rykten om att det var en SR-reporter som höll upp en liknande skylt med anti-SD-budskap. En grupp ”grävare” på Flashback undersökte till och med skuggorna på SR:s bil för att analysera om skylten fanns i bilen före eller efter Jimmie Åkessons tal.
Fortsätt läsa ”Skyltgate” är bara ett symptom på ett större problem inom SR
Under Jimmie Åkessons tal under politikerveckan i Järva blev det stundvis stökigt. En grupp vänsterextremister störde Åkesson som tidvis fick avbryta sitt tal. Detta är ett djupt antidemokratiskt förfarande som underminerar den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Men än mer anmärkningsvärt är att Sveriges Radio förvarade en ”antifascistisk” skylt i sin skåpbil. På skylten stod budskapet ”Jimmie = Rasist” präntat med tydliga bokstäver.
I de senaste opinionsmätningarna har Centerpartiet gått starkt framåt. Enligt SCB:s partisympatiundersökning i juni 2017 får Centern 11,3% av väljarnas röster, vilket är den största procentuella ökningen bland alla partier; samtidigt får Alliansen 37,6% av rösterna mot de rödgröna som får 35,6%. I DN/Ipsos opinionsmätning i maj 2017 ökar Centerpartiet till rekordhöga 13% och är därmed nästan ikapp Moderaterna som rasar ner till 15%; i denna mätning får Alliansen 40% mot 38% för de rödgröna.
Igår intervjuades Nya Tiders chefredaktör Vávra Suk av SVT Kulturnyheterna. Under intervjun fick han frågan ”Har Förintelsen ägt rum?” – men trots att frågan upprepades flera gånger relativiserade han begreppet Förintelsen och gav undfallande svar med olika omskrivningar. För mig som har flera judiska vänner, kollegor och släktingar var det ett ställningstagande som skaver. Dagen därpå twittrade jag om det obehag jag kände inför intervjun och tog ställning för att Förintelsen har existerat. Denna tweet fick mängder av svar som ganska snabbt kunde delas in i två kategorier.
Ett av de mest kontroversiella spel som har släppts i modern tid är utan tvekan kortspelet ”Illuminati: New World Order” som släpptes av Steve Jackson Games år 1994. Spelet är i sin tur baserat på boken ”The Illuminatus! Trilogy” som gavs ut 1975 av Robert Shea and Robert Anton Wilson. Boktrilogin är en satirisk, postmodern, science fiction-influerad äventyrshistoria som baseras på konspirationsteorierna kring Illuminati. Det hemliga sällskapet Illuminati, som både boktrilogin och kortspelet kretsar kring, är en utdöd sekt som grundades 1776 av jesuitprästen Adam Weishaupt. Det ursprungliga Illuminati, som var verksamt i Bayern, upplöstes 1790. Trots att sällskapet inte har existerat sedan dess förekommer det än idag i mer eller mindre bisarra konspirationsteorier om den nya världsordningen; bland annat har Illuminati den kollektiva huvudrollen i Dan Browns bok Änglar Och Demoner.
Förra veckan publicerade Svenska Dagbladet (28/5) en uppmärksammad debattartikel av Thord Palmlund som har varit generaldirektör för Invandrarverket (f.d. Migrationsverket). I debattartikeln förespråkar Palmlund att det är effektivare att hjälpa flyktingar på plats i närområdet än ett kostsamt asylmottagande i Europa. Palmlund avslutar sin artikel med följande slutsats:
”Flyktinginvandring till Sverige är inte svaret på världens flyktingproblem, men den kan hjälpa ett antal utsatta individer och deras familjer. Insatser som The Jordan Compact, FN- och EU-program och kanske svenska utvecklingsinsatser, direkta eller genom frivilliga organisationer, som omfattar både flyktingar och lokal befolkning, har bättre möjlighet att nå många utsatta människor.”
Fortsätt läsa Vikten av att hjälpa på plats – även i klimatfrågan